Vad är DevOps? – allt du behöver veta

DevOps är ett begrepp som cirkulerar i de flesta organisationer som sysslar med någon form av utveckling, och jobbar du inom IT har det nog inte gått obemärkt förbi. Men vad handlar DevOps om och vad innebär det i form av fördelar för en organisation?

Vad är DevOps?

DevOps är en metodik och ett arbetssätt som kombinerar människor, processer och automatisering för att leverera ett kontinuerligt värde i en organisation. Som begreppet antyder handlar det om en sammanslagning av Dev (development – utveckling) och Ops (operations – drift). I praktiken innebär det att tidigare siloroller som utveckling, IT och säkerhet samordnas. Utvecklingsteam och driftteam arbetar som integrerade team, mot gemensamma mål, för att leverera bästa möjliga värde och resultat. Detta sätt att arbeta säkerställer fokus på värde för slutanvändaren under hela utvecklingslivscykeln och hjälper organisationer producera bättre och mer pålitliga produkter. Genom att jobba med kortare iterationer, testa kontinuerligt, få feedback och insikter tidigt i utvecklingslivscykeln och optimera lösningarna för slutanvändarens behov tar DevOps utvecklingsarbetet till nya nivåer. Målet är att uppnå en lärande organisation som strävar mot kontinuerlig förbättring.

Vad innebär DevOps i praktiken?

Poängen med DevOps är att jobba i mindre cykler där utvecklare får kontinuerlig feedback på det de skapar – återkoppling på att det funkar och att det fyller kundens eller slutanvändarens behov. Traditionellt har utvecklare arbetat utifrån en kravspecifikation som beskrivit vad det är de ska utveckla. Utvecklare har sedan fått hitta lösningar som lever upp till kraven, som man sedan kodade. Därefter sände man över det till test som fick testa lösningen mot kravlistan. Och först därefter gick lösningen över i produktion.

– Fokus låg i denna arbetsprocess inte på värde för slutanvändaren utan på huruvida lösningen mötte kravspecifikationen på ett bra sätt eller inte, säger Knut Johannes Dahle, CTO på Aztek group, en del av Iver.

Foto: Knut Johannes Dahle, CTO på Aztek group, en del av Iver.

Om lösningen vid produktionsstadiet visade sig vara svår att drifta (kanske behandlades större datamängder än man hade optimerat för vilket gjorde att lösningen drog mycket minne t.ex.) så blev det drift och förvaltningens problem att lösa, och bygga vidare på den lösning som från början inte var optimalt utformad. Med DevOps kommer denna typ av feedback tidigare i utvecklingsprocessen vilket gör att utvecklarna får chans att kontinuerligt lära av sina misstag – ”oj, vi behandlar stora mängder data så den här lösningen blir trög att drifta, den behöver utformas annorlunda.” Utveckling, testning och drift blir agilt och organisationen får mer insikter och möjlighet att optimera och skapa reellt värde.

Hur fungerar det?

Även om införandet av DevOps-metoder innefattar optimering och automatisering av processer genom teknik är det framför allt människorna och kulturen inom organisationen som är avgörande för att lyckas med metodiken. Kontinuerlig integration och distribution (CI/CD) av färdig kod kräver ett nytt sätt att samarbeta och organisera sig på. Enligt en undersökning genomförd av GitLab släpper 82% av utvecklare kod snabbare i en DevOps-kultur än i traditionellt utformade utvecklingsorganisationer. Av dessa 82% är det 70% som också provisionerar och hanterar sin egen infrastruktur.

Men varför är snabba iterationer och snabb integration och distribution av färdig kod viktigt? Knut Johannes Dahle förklarar;

– När en utvecklare producerat en kod som ännu inte tagits i bruk har verksamheten bara ett lager med kod som ska hanteras. Först när koden går i produktion får organisationen värde av lösningen. Ju längre väntetider och ju mer kod som inte gått i produktion, desto mer kostsamt. Kod som ännu inte tagits i bruk utan ligger på vänt blir dessutom snabbt utdaterad (lösningen blir gammal) och produktionstimmarna blir waste. Genom att jobba i kortare iterationer kan utvecklare få feedback snabbare och kan göra ändringar till en mycket mindre kostnad. En feedback som kommer senare innebär en dyrare process eftersom utvecklaren då måste sätta sig in i lösningen på nytt (hoppa mellan uppgifter) istället för att kunna genomföra ändringar när lösningen finns färsk i minnet. Det innebär också en lägre komplexitet att ändra en lösning i ett tidigare skede snarare än ett senare.

Vilka fördelar finns med DevOps?

I en Devops-kultur skapas förutsättningar för organisationen att konstant befinna sig i ett lärande tillstånd som möjliggör optimering och vidareutveckling – och därmed en högre grad av innovation. Verksamheter som infört DevOps-kultur, -metoder och -verktyg får högpresterande team som skapar bättre produkter snabbare – till en lägre kostnad och med en ökad kundtillfredsställelse. DevOps hjälper också till att nå följande affärsmål:

• Kortare time-to-market
• Anpassning efter marknad och konkurrens
• Bibehållen systemstabilitet och tillförlitlighet
• Bättre snittid för återställning

Vad ska man tänka på när man implementerar DevOps i sin organisation?
Generellt finns ett överfokus på automatisering kopplat till DevOps, men att bara börja med automatisering av processer skapar inte en DevOps-kultur. Även om många tänker att man måste ta stora steg från början och direkt implementera en ny teknisk plattform för att komma igång med DevOps menar Knut-Johannes Dahle att det viktigaste är att börja skapa förutsättningar för lärande i sin organisation.

– Man behöver ställa sig frågor som; vad har vi gjort hittills? Vad av det har varit smart? Och vad ska vi göra mer av framöver? Detta för att det är fundamentalt att sätta sig i en position av kontinuerligt lärande för att lyckas med DevOps. Först när du gör detta blir det tydligt vilka förbättringar du behöver göra för att optimera din verksamhet och din leverans.

Är du intresserad av experthjälp inom DevOps? Inom Accelerate at Iver har vi konsulter med spjutspetskompetens som kan hjälpa till med allt från rådgivning, utbildning och implementering.

Läs mer om Accelerate at Iver.